Carina Asplund!

Idag är jag och Per Åsling på turn’e i Ragunda kommun tillsammans med Ceniorerna Nils G Åsling och Rita Bertenstam. Vi ser fram emot riktigt spännande diskussioner om både stort och smått.

Greger Hatt, före detta talskrivare till Ingvar Carlsson och Mona Sahlin har lämnat Socialdemokraterna och gått över till Centerpartiet.

Han menar att partiet har gått in i en uppfinnarverkstad där man uppfinner nya politiska ord i stället för att systematiskt driva fram idéförnyelse.

Arbetslinje och jobbskatteavdrag har blivit ”pensionärsskatt”, trots att regeringen sänkt skatten för pensionärer mer än den förra.

 Nödvändiga reformer av rehabiliteringskedja och sjukförsäkring blir ”slag mot de cancersjuka”, när sjuka misshandlats av självtillräckliga stuprörssystem i decennier.

En marginell sanering i den vildvuxna floran av statligt ägande, där staten fortfarande är störst ägare, blev ”utförsäljning av vår gemensamma egendom”.

En tiodubbling av antalet miljöbilar blev ”passiv miljöpolitik” 

Hela artikeln finns att läsa på http://www.newsmill.se/trackback/27476

Vi i det varma och trevliga Centerpartiet önskar naturligtvis Greger välkommen.

Citat:

För egen del inser jag att jag hör mer hemma i Centerpartiet. Under åren i näringslivet har jag stött på så många samhällsengagerade människor att jag trivs bättre bland de som bejakar fullt ut också företagande som lösning på mänskliga behov. I vår tids känslomässiga vilsenhet, behövs mer betoning av hembygd, civila gemenskaper och underifrånlösningar. Och dessutom verkar Centerpartiet vara ett ovanligt varmt, öppet och vänligt parti mot nykomlingar – ett parti som faktiskt, till min förvåning, är intresserat också av vad vi nykomlingar tycker.

Den här veckan har valmanifestet för Alliansen presenterats. Ett stort antal centerförslag har nu uppslutning från hela Alliansen. Manifestet innehåller nya reformer för jobb åt unga, fler nya och växande företag, ännu grönare miljöpolitik och tillväxt i hela landet. Det viktigaste budskapet för Jämtland och Norrlands inland är väl ändå de två miljarder som ska avsättas till en riskkapital- och innovationsfond för utveckling av inlandet. Upplägget som innebär ett samarbete mellan staten och det privata näringslivet har en tydlig Per Åsling prägel och det bekräftade också Maud Olofsson när hon under en presskonferens presenterade förslaget i Östersund. Det är bara att tacka och buga för den insatsen.

I början av veckan var jag i Stockholm på en konferens med Leaders nätverk för ordförande och  verksamhetsledare. Det är en spännande utveckling vi ser och det startas alltfler nya och spännande projekt för landsbygdens utveckling. Vi diskuterade också mycket kring regelverk och byråkrati inom Leader- och Landsbygdsprogrammet. Förhoppningsvis kan vi påverka detta till det bättre inför nästa EU-period. Vi vill ju att människor som sitter inne med kreativa och smarta idéer ska kontakta oss för finansiering och inte ge upp bara för att vi har en alltför byråkratiskt och krångligt hantering. Det ska vara lätt att hitta finansiering och alla de eldsjälar som finns därute bör få ”kredit” och uppskattning för det arbete som görs. Det är ovärdeligt!

Sitter i soffan och njuter av lugnet, äntligen en ledig stund tillsammans med min käre make. I bland kan jag undra hur våra respektive står ut med vårt politiska engagemang. I valtider så innebär det att de bortprioriteras hela tiden. I går på dagen var det invigning av valstugan på Stortorget i Östersund – självklart var jag där. På kvällen hade jag och en partikollega bjudit in medlemmar och övrig allmänhet till en surströmmingsmiddag på Jamtli. Eftersom maken älskar surströmming och sin fru så passade han på att vara en av deltagarna. Han tog dessutom med sig två personer ytterligare som ännu inte är medlemmar i Centerpartiet, så vem vet han kanske är en medlemsvärvare utan att han vet om det. Idag var det dags att träffa Centerkollegor igen, nu var det cykeläventyr som väntade. Vi cyklade från Östersund till Brunflo, med stopp efter vägen där vi passade på att tala med befintliga och presumtiva väljare. Maken passade samtidigt på att ta en motorcykeltur och han dök så småningom också upp i Brunflo där vi bjöd på en kopp kaffe, med tillhörande kaka. Det jag vill säga med detta är att våra nära och kära som inte har valt att engagera sig själva i politiken kommer inte undan ändå. Vill de träffa oss under en brinnande valrörelse så får de ibland dyka upp där vi är – och det är ju inte hemma i alla fall. Stort tack till min käre make och till alla andra ”respektive” som gör det möjligt för oss politiskt engagerade att finnas med och dyka upp i olika sammanhang.

Nu känns det verkligen att det är valspurt. I dag har jag tillsammans med andra Centermedlemmar stoppat i valmaterialet i kuverten som ska skickas ut i Östersunds kommun. Det är ett gediget arbete som kräver många dagsverken innan vi är klara. Men det är verkligen roligt – superskoj faktiskt. Många medlemmar som jag faktiskt aldrig har träffat dyker upp som ”gubben i lådan” och vill vara med.

Vi har roliga och intressanta diskussioner, dels om aktuella frågor i politiken som vi kan slipa argumenten kring och dels gamla historier om hur det har varit under tidigare valrörelser. Det var någon som sa idag att det roligaste med politiken är själva valarbetet. Jag kan hålla med. Det stärker sammanhållningen och kamratandan när man jobbar tillsammans.

Det känns också som om vindarna har vänt och att Centerpartiet är på uppgång. Det märker man inte minst genom de lite fula påhoppen som kommer från andra partiers kandidater. Det är tuffare nu men samtidigt så triggas man igång av det. En annan positiv sak är Sifos senaste rapport om hur pensionärerna kommer att rösta i valet. Det är så många som 58 procent som säger att det lutar åt att de kommer att rösta på Alliansen. Jag tror för min del att det till viss del beror på skattesänkningarna som har genomförts men att det kanske är ännu viktigare med reformerna Fritt vårdval, RUT och LOV som ger de gamla rätten och möjligheten att själva bestämma mera över sina liv.

Det är roligt med politik och nu blir det bara ännu roligare fram till den 19 september.

Då mina vänner blir det fest!

Jag har världens underbaraste systerson, Anders. Han är 25 år och har sedan förra sommaren av och till jobbat inom äldreomsorgen, både i servicehus och inom hemtjänsten. Han är inte utbildad undersköterska så han har inte lyckats få en fast tjänst utan bara vikariat.

Det jag vill berätta är att han faktiskt älskar jobbet och tycker att det är det bästa som finns, att det är en förmån att få arbeta med gamla människor. Trots att han inte tjänar så mycket så tar han av sina egna pengar och förgyller de gamlas vardag med små överraskningar.

Anders är en fiskare av stora mått och han fiskar så fort han är ledig både sommar och vinter. En dag när fångsten hade varit särskilt god så tog han sina fiskar och åkte runt till sina pensionärer och frågade om de ville ha nyfångad öring.

Häromdagen kom han hem till sin mamma med tre kilo hjortron som han hade köpt för 450 kr på ICA-maxi och ville att hon skulle hjälpa honom att koka sylt. Gissa vad han skulle med sylten till? Jo han skulle överraska sina pensionärer.

Jag hörde av en anhörig att hennes pappa var jätteglad för att Anders jobbade i hemtjänsten. En dag hade hon själv besökt sin pappa och då satt han tillsammans med Anders ute i trädgården och åt jordgubbar. Gissa vem som hade köpt med sig jordgubbar?

Nu är sommaren snart slut och Anders vikariat är snart över. Jag hoppas verkligen att man inom kommunen har insett vilken otrolig kille detta är och erbjuder honom fortsatt arbete. Det vore en stor förlust för de gamla om han skulle övergå till någon annan bransch.

LOV innebär att människor som min syster och hennes son Anders faktiskt skulle kunna starta sitt eget hemtjänstföretag och där kunna erbjuda det lilla extra som gör att arbetet känns roligare och mera meningsfullt, samtidigt som de gamla skulle kunna få en minst lika bra, om inte bättre, service när de får välja vem som ska utföra hemtjänsten.

I dag har jag varit i Trångsviken och träffat ett norskt företag som har långtgående planer på att etablera verksamhet i Jämtland. Mycket spännande må jag säga.

Roligt var att representanten för företaget sa att han var imponerad över uppställningen av prominenta personer och engagemanget från samtliga under mötet. Det skulle aldrig ha inträffat i Stockholm menade han, där försvinner man i bruset. Det är nog så att företag som väljer att etablera verksamhet utanför storstäderna bemöts av ett större intresse och med mera respekt. Vi är ju så måna om att skapa bra relationer med alla – även om det i slutändan inte leder till ”business”. Kontaknätet har i alla fall utökats om man vet aldrig när det har betydelse i framtiden.

I kväll har jag och maken glidit runt med hojen. Det är ju bara att konstatera att vi bor på en av världens vackraste platser. Utsikten från Frösö kyrka är helt oslagbar en kväll som denna. Storsjön ligger helt blank och vattenytan krusas bara av båtarna som kommer eller av en och annan fisk som vakar. I bakgrunden ser man både Oviksfjällen och Åreskutan. Synd bara att jag inte hade min Iphone eller en kamera med mig så jag hade kunnat lägga ut en bild.

Idag har jag tillbringat några timmar i centrala Östersund, tillsammans med andra Centerkvinnor. Vi pratade med folk om Centerpartiet i allmänhet och RUT i synnerhet. Det märks också att många vill diskutera landsbygdsfrågor och äldreboenden. Frågor som jag gärna pratar om och där jag absolut vill påverka.

Jag lyssnade på en intervju med Katarina Nyberg Finn (S) idag på Radio Jämtland. Diskussionen handlade om tant Anna som sitter isolerad i sin trerumslägenhet i ett hus utan hiss. Hon hade svårt att ta sig ut och hennes vänner som är i samma ålder hade svårt att hälsa på eftersom de har svårt att gå i trappor.

Problemet är inte nytt på något sätt, man kan nog påstå att det ökar i en allt snabbare takt. Människor i Sverige lever allt längre och är friskare. Om du ska få kommunal hjälp till ett annat boende så krävs det i de flesta fall att Du är i behov av omvårdnad dygnet runt. Då kan man bli erbjuden sk särskilt boende.

Alla andra som är i Annas situation, dvs sitter i en alldeles för stor bostad, i ett hus utan hiss som gör att man inte själv kan gå ut och inga vänner kan hälsa på, för dem är det väldigt svårt att få ett tryggt boende i lagom storlek.

Jag tycker att vi politiker måste försöka lösa detta. Det vore ju toppen om ungdomar eller barnfamiljer kunde få överta hus eller lägenheter som idag innehas av pensionärer som vill flytta till ett mindre och tryggare boende som passar deras behov.